Caridina rubropunctata
Red Spotted Shrimp

Vetenskaplig klassificering
Snabb statistik
Information för akvariebygge
Om denna art
Grundläggande beskrivning
Detaljerad beskrivning
Caridina rubropunctata, kommersiellt känd som rödprickig räka eller Sulawesi Red Spot Shrimp, är en art för avancerade och dedikerade akvarister. Dess 'svåra' svårighetsgrad härrör direkt från dess endemiska ursprung i Sulawesis sjösystem, vilket kräver en mycket stabil och specialiserad vattenmiljö. Att återskapa dessa förhållanden är av yttersta vikt. Standardakvarier med kranvatten är olämpliga. Istället måste akvarister använda omvänd osmos-vatten (RO/DI-vatten) som återmineraliserats med en specifik saltblandning för Sulawesi-räkor för att uppnå det krävda höga pH-värdet (7,8-8,5), den varma temperaturen (27-29°C) och det exakta mineralinnehållet (TDS runt 200). Fluktuationer i dessa parametrar är en primär orsak till dödlighet.
Akvariet bör vara inkört, med riklig yta för tillväxt av biofilm och alger, vilket utgör deras huvudsakliga diet. Inerta material som lavasten och ett substrat som aragonitsand kan hjälpa till att buffra vattnet för att bibehålla ett högt pH-värde. Ett skonsamt svampfilter är idealiskt, eftersom det ger lågt flöde, stor yta för betande och nödvändig syresättning utan att störa räkorna. Som allätare bör deras diet kompletteras med högkvalitativa sjunkande pellets, algtabletter och detritus, men matning måste ske sparsamt. Deras låga metabolism och avfallsproduktion innebär att de bidrar mycket lite till akvariets biologiska belastning (bioload), men systemet är lika känsligt för föroreningar från oäten mat. Socialt sett är de en stimlevande art som kräver tryggheten i en grupp (10+ individer). I en sådan miljö kommer de att aktivt beta ute i det fria. På grund av sin mycket lilla vuxenstorlek och skygga läggning blir de lätt stressade och byten för även små, fredliga fiskar. Därför rekommenderas starkt ett artakvarium eller ett akvarium som endast delas med andra ryggradslösa djur från Sulawesi, som Tylomelania-snäckor. Fortplantning är ett tecken på en perfekt miljö; räkorna har inget larvstadium och släpper fullt utvecklade räkyngel, men detta sker endast när alla strikta vattenparametrar upprätthålls felfritt.
Vetenskaplig beskrivning
Caridina rubropunctata är ett sötvattenslevande tiofotat kräftdjur (decapod) som tillhör familjen Atyidae. Arten är endemisk för de urgamla riftsjöarna på Sulawesi, Indonesien, ett erkänt globalt centrum ('hotspot') för biodiversiteten av atyidräkor. Dess status som 'Sårbar' (VU) på IUCN:s rödlista understryker de ekologiska påfrestningarna på dess begränsade naturliga habitat, främst från antropogena källor som föroreningar och habitatförstöring, samt insamling för akvariehandeln.
Fysiologiskt är C. rubropunctata högspecialiserad. Den är både stenoterm och alkalifil, anpassad till ett snävt temperaturintervall på 27-29°C och ett alkaliskt pH på 7,8-8,5. Dessa miljömässiga begränsningar tyder på att dess metaboliska och enzymatiska funktioner är optimerade för stabila, varma och mineralrika lakustrina (sjö-) förhållanden. Dess mycket låga syreförbrukning och avfallsproduktion (bioload-faktor på 0,2) är tecken på en låg ämnesomsättning, en anpassning som ofta ses hos arter från stabila, oligotrofa (näringsfattiga) miljöer. Detta gör organismen extremt känslig för kvävehaltigt avfall (ammoniak, nitrit), vilket kräver orörd vattenkvalitet för överlevnad i ex-situ-miljöer (utanför dess naturliga miljö).
Ekologiskt fungerar C. rubropunctata som en bentisk (bottenlevande) detritivor (detritusätare) och betare. Dess födovanor, som inkluderar konsumtion av biofilm och alger, ger den en avgörande roll i näringsomsättningen på hårda substrat. Dess preferens för miljöer med lågt vattenflöde tyder på att den uppehåller sig i lugnare regioner av sina hemmavarande sjöar. Beteendemässigt är det en gregariös (flocklevande) art med en social stimstruktur, som kräver artfränder för att mildra stress. Dess dokumenterade stressrespons på stora eller aktiva individer av andra arter (heterospecifika) utmärker den som en bytesart. Fortplantningen följer en direkt utvecklingsmodell; honorna bär på rom som kläcks till fullt utvecklade bentiska juveniler, och kringgår därmed ett planktoniskt larvstadium. Utlösaren för fortplantning, noterad som 'kräver särskilda förhållanden', är den framgångsrika och orubbliga replikeringen av dess snäva limnologiska parametrar, vilket gör framgångsrik odling i fångenskap till en pålitlig indikator på optimal skötsel.